Ibland vill man bara börja om. Stänga av, sätta på. Lämna det gamla, inleda det nya. Glömma bort, skapa nytt. Rasa ner, bygga upp. Flytta ut, flytta in. Städa upp, stöka ner. Avsluta, påbörja. Sudda ut, skriva nytt. Förstöra, skapa.

På den gamla goda tiden var det lätt. Mitt nintendo hade en resetknapp, och som jag älskade den knappen. Den kunde man trycka på när som helst, och vips, så fanns det ingenting kvar av vad man tidigare hade åstadkommit. Allt började om från början. Alla gamla bedrifter och nederlag suddades ut. Försvann. Utplånades fullständigt. Resetknappen var likgiltig inför omvärlden. Allt den gjorde var att söndra och härska. Söndra dåtiden och härska över framtiden. Skoningslöst inför vad som redan fanns, men sekunden senare utplånades.

Det bästa var att man kunde trycka på den är man ville. Trycka, trycka, trycka, utav glatta livet. Det fanns ingen övre gräns. När som helst kunde man välja att avsluta och börja om. Avsluta och börja om. Avsluta och börja om.

Volym I av den här bloggen har kommit till sin ända. Mars 2006 till Juni 2007 blev dess tidsrymd. 125 inlägg och 226 kommentarer blev dess kvantitet.

Nu trycker jag på resetknappen och börjar om.

2 kommentarer

  1. Utmärkt! Fast på SEGA Master System satt den där jävla resetknappen precis vid PAUSKNAPPEN. Ja, du kan ju förstå vilket helvete det innebar…

  2. Say no more :)


Kommentera